Idag fick jag ett nervöst sammanbrott här på kvällskvisten. Vi har inget vatten, har gråtit en skvätt av ren förtvivlan, blev inte ett dugg bättre av det... Patetiskt, jag vet, är ju egentligen bara att ta tag i saker. Men det är bara så förbannat typiskt att vattenhelvetet slutar fungera när jag ska iväg till jobbet, H jobbar 14 timmar (16 inkl. restid) om dagen och man är kissnödig! Kissnödigheten är väl i och för sig lätt att avhjälpa, en drill i närmsta buske... Bor ju mitt i oävla, skulle kunna springa runt naken på tomten utan att någon såg det. Men det vill jag inte. ARGH! Trääääligt!

Nä, måste ta mig samman.
Suck.

// A