En kär gammal vän till mig hade en gång en kort bekantskap med en man vid namn Bård. Men det är inte denna Bård det ska handla om nu, detta inlägg tillägnas tapetbårder. Jag har länge hyst ett ganska starkt agg mot just dessa, de jag har i mitt hem har jag ej valt själv och jag för en ständig kamp mot dem.
Dock verkar det som om jag nu får tänka om en smula. Fast bara en smula, för bårder med vindruvsklasar och stiliserade lerkrukor kommer aldrig gå hem hos mig. Anledningen till att jag fått rucka på min fasta övertygelse om bårder är denna;

En bård i vinyl som bara klistras på väggen och när man tröttnat på eländet är det bara att riva ner, lämnar inga märken. Finns även i röd. Kan bli riktigt snyggt på rätt ställe!

Finns på www.inreda.com.
 
// A